En aspekt som inte har diskuterats i samband med fuktspänning är papperets yta och hur den påverkas. Alla riktiga akvarellpapper (inte t.ex maskintillverkade träfiberpapper) har en limmad yta, denna appliceras ofta genom att det färdiga pappersarket helt enkelt doppas i limmet och får torka. Denna process är inte snabb och därför kan man säga att endast dyra papper är akvarellpapper, de billigare saknar ytan och är egentligen bara ett försök att efterlikna akvarellpapper.
Limytan på ett riktigt akvarellpapper är ofta ojämn och innehåller små luftbubblor. Detta resulterar i onödigt ljusa, ibland ojämna och vitprickiga färgytor, man säger att papperet inte ”tar” färgen bra. Det är alltså viktigt att fixa till denna limmade yta innan man börjar måla. Enklast gör man det när man fuktspänner.
När du blöter det omålade papperet för fuktspänning skall du med en stor pensel (gärna en styv moddlare) pensla ytan i alla riktningar (vänster-höger, upp-ner och diagonalat) flera gånger. På det sättet löser du upp limmen något och därmed får du en betydligt bättre yta att måla på när papperet är torrt.
Här ser du ett exempel på skillnaden, båda färgytorna är målade på samma Arches papper med samma färgblandning. Skillnaden beror helt på att den andra (mörkare) ytan är bearbetad i förväg och har sedan fått torkat, Den första bilden visar resultatet för ett obehandlat papper, Rätt stor skillnad, eller hur?