Utställningen på Borås konstmuseum med Lars Lerins akvareller.
Den pågår fram till 2 mars -10. Jag missade utställningen på Valdemarsudde  i Stockholm  förra året. Den i Borås ska vara bättre, större och med nya tavlor. Jag har läst många av de runt 50 böcker Lars Lerin publicerat med texter och målningar. I början dominerade grönt och gult. I denna utställning ser man knappt något grönt alls. Bilderna bygger ofta på foton som han plåtat genom buss och tågfönster, i några av akvarellerna ser man rent av fönstrets reflexer och speglingar av fönstret på andra sidan vagnen. Nere i högra hörnet ser man allt oftare en liten mus, kanske ett självporträtt. Bilderna är i stort format och består ofta av flera ark med ojämna kanter. Varken glas, ram eller passepartout är monterade. Arken är spikade direkt på väggen. Det flitiga användandet av maskeringsvätska och maskeringstejp syns tydligt, det känns ärligt, liksom fönsterspeglingarna. En jättestor bild med hans typiska vinterbjörkar, bjuder på en överraskning; här och var har han maskerat bort färgen med barnsliga vikta pappersklipp – det skapar en kontrast till de realistiskt målade stammarna. En liknande teknik, verfremdung, är känd inom teatern (”verfremdung [fεrfrε´mduŋ] (tyska), term inom dramatiken myntad av Bertolt Brecht. Verfremdung innebär ett illusionsbrytande avbrott i form av plakat, sånger m.m. och används i syfte att förhindra åskådarnas känslomässiga inlevelse och därmed skärpa deras kritiska iakttagelseförmåga. http://www.ne.se/verfremdung.”). Trista betonghus från Karlstad eller Kairo belyses av ett nästan heligt ljus från en okänd källa Det är en teknik som Rembrandt gärna använde vid sina gruppbilder, t.ex. Batavernas sammansvärjning på Nationalmuseum.  I en typisk svensk betongförort har han hängt upp en stor persisk matta med mönstret noggrant utmålat. En moskè  har en sirligt mönstrad lökkupol ovanpå en enkel byggnad, är ett annat exempel på hans konstrastverkan. En svit små akvareller är nästan abstrakta bilder av vasstrån i vatten med smältande is.  Andra småbilder i skilda tekniker visar lekande hundar och homoerotiska manskroppar. Hans träsnitt är märkliga. Som stock har han använt enkla skivor av furu- (eller gran-) plywood där den grova ådringen ger liv åt himmel och vatten – gärna bilder tryckta i olika färger med från samma stock, samlade som en helhet.
En stor underbart lysande strandbild som kunde vara målad av P S Krøyer på Skagen, föreställer en pojke vid Ganges strand. En härlig bild av ett typiskt New York hus med människoöden som skymtar i fönstren, lär vara inspirerad av Hitchcocks klassiker Fönstret mot gården. Trots en produktion som är häpnadsväckande stor, finns det få svaga bilder på denna stora utställning med i huvudsak nya alster. Som många andra utövande konstnärer är han befriad från konstkritikernas akademiska svammel. På frågan om vad han menar med sina bilder, ska han ha svarat: - Det avgör betraktaren.
Om utställningen:
http://www.boras.se/kultur/boraskonstmuseum.4.633e5e10039748abd7fff61648.html
En fördel är att man får fotografera  på utställningen och ljuset är bra.

Det är lätt att hitta dit: En stor kyrka med spetsigt torn dominerar hela Borås. Konstmuseet ligger bredvid kyrkan. Från Lund/Malmö tar det ca. 3 ½ timme med tåg till Borås, från Stockholm en kvart längre. Så man hinner det lätt på en dagsutflykt om man bor i södra Sverige.
Här kan du få reda på vilka bibliotek som har böcker av och om Lars Lerin, bara att skriva in namnet i ”sökraden”:
http://libris.kb.se/

Axel Nelson 091230.